Ett sista desperat försök

Varsågod: Linda Productions har härmed äran att presentera den mest sparsmakade löpsedeln i SOMEhistorien! Hon ger nu upp men innan dess lyckades hon via Sumo Paint prestera detta blygsamma alster:

Denna insats gjordes med lika delar blod, svett och tårar samt ett glas fredagsvin. Jag anar att jag gjorde något grundläggande fel - eftersom produktionen gjordes avsevärt mer invecklad än den borde ha varit. I det här skedet nöjer jag mig dock med att jag har provat på (x många). Och det faktum att jag inte gav mig.

God Natt!

Linda

Learning Café

Eftersom jag efter någon dags hemmavistelse med sjukt barn måste inse faktum och snällt stanna på jobbet missade jag senaste närstudietillfälle. Det grämde mig att det var just Learning cafét som jag gick miste om, men så är det ibland. I efterhand har jag bekantat mig hur det hela går till och med den gemensamma presentation som gjordes för att föreviga detta.

Ett Learning café är uppenbarligen en sorts mobil brainstorming. Några fasta punkter med en person och förslagsvis en frågeställning per punkt  finns. Mellan dessa fasta punkter alternerar deltagarna enligt ett icke överenskommet mönster. Frågeställningen närmas genom diskussion och tankar nedtecknade på stort papper/bordsduk. Diskussionen, brainstormingen tar alltid vid där senaste grupp slutade, dvs. värden vid bordet ger en kort resumé över hur långt och vart tankarna burit.

Metoden låter intressant och möjligheterna med den är säkert många. För min del kunde jag tänka mig att använda den i mentorsgrupper för att få fram vilken typ av stöd som förslagsvis unga lärare upplever sig behöva i sitt arbete. Genom att fundera tillsammans och hela tiden få input tror jag att idéerna skulle få tämligen fritt utrymme.

När jag såg på presentationen från kursdagen och vad de tre olika grupperna kommit fram till var det ordet strategi som lämnade kvar hos mig. Grupperna uttryckte vikten av en god planering, god framförhållning och en gemensam strategi för vilka verkyg som ska användas och hur de ska användas. För personlig del är det också någonting jag har noterat under hösten. Jag minns hur Irmeli vid första tillfället sa att SOME ska ge tid, inte ta - dit har jag inte nått ännu... Men med god framförhållning skulle det hoppeligen lyckas.

Vimeo?

Ännu ett program... ännu fler inloggningsuppgifter. Vimeo visar sig dock vara mer än jag trodde. Jag hade föreställt mig programmet mer som ett verktyg för att enbart tillverka videon, men den tanken får jag hastigt revidera. Här finns möjligheter att ladda upp egna videon, samla videon jag gillar, skapa grupper, skapa album etc. Jag kan också följa med ämnen jag har intresse av eller låta Vimeos staff plocka ihop videon åt mig.

Som vanligt börjar jag i den enkla änden - jag tittar på en film om vad man ska tänka på när man väljer typ av kamera till de videon man gör:

Video 101: Choosing a Camera from Vimeo Video School on Vimeo.

Vill jag fortsätta på grundläggande nivå (vilket jag absolut behöver i det här läget) och verkligen lägga mig in i det här så går jag vidare till Shooting Basics:

Video 101: Shooting Basics from Vimeo Video School on Vimeo.

Nu hjälps inte annat än att fundera ut ett manus ;)

OCH fundera på varför mina videon inte ville låta sig embeddas? Jag klistrade in koden i vanlig ordning men den ville inte funka... hmmm. Tog bort dem och fortsätter tankearbetet.

Dag 2

Den andra närstudiedagen passerade snabbt! Vi var många som skulle presentera våra erfarenheter och tiden ville inte riktigt räcka till. Av allt vi gjorde under dagen lämnade vårt grupparbete störst intryck. I det skulle vi söka bilder som symboliserade vilka förbättringar som kunde göras gällande kursen. Med hjälp av Ninas goda instruktioner lyckades vi finna bilder som var fria för användning.

Under den uppgiften insåg jag att det här är någonting som jag måste bli bättre på. Jag har många gånger skamlöst lånat bilder både här och där - och vad händer den dag jag lånar en gång för mycket? Om jag dessutom använt mig av bilder i undervisningssammanhang och i min yrkesroll - hur påverkar det min arbetsplats? Creative Commons måste jag alldeles absolut fördjupa mig i.

Inför kommande distansperiod beslöt vi att vi delar upp SOME-verktygen för att sedan frikostigt dela med oss av erfarenheterna. Tiden flyger nämligen och vi med den! Det märker jag allaredan, jag har inte ens kikat på det verktyg jag skulle fördjupa mig i. Men nog blir det av! Men först Rom :)

/ Linda

Jag kryper till korset...

En mycket stor insikt har slagit mig under de senaste dagarna: det här tar tid. Massor av tid! Det är lätt att skapa konton och göra en första överblick, men om man verkligen vill lära sig hur man ska använda SOME-verktygen på bästa sätt måste man helt enkelt avsätta tid. Jag har fått en mycket större förståelse för våra kursdeltagare som ibland klagar över att de uppmanas använda sig av diverse olika verktyg.

Det som frustrerar mig mest är att jag - och kursdeltagarna - kommer att ha verklig nytta av allt jag och de lär sig. Men att komma över denna första tröskel är mer invecklat än jag trodde. Det vi i framtiden kommer att behöva göra är att vi i varje kurs där vi använder SOME ger tillräckligt med tid och instruerar deltagarna redan från början. Tydliga instruktioner och lämplig dos motivation för att de ska inse att i slutänden underlättas deras arbete och att de med hjälp av verktygen har bättre möjligheter att samverka med varandra.

Inför morgondagen känner jag mig lite kluven. Det ska bli roligt att komma ner igen - samtidigt gnager mitt dåliga samvete och tanken att jag borde ha hunnit med mer. Eventuellt kanske vi inom gruppen kunde ompröva vårt beslut att alla testar alla verktyg. Förslaget har framkommit i vår FB-grupp, så ehkä...

Vi ses,

Linda

Let's Slideshare!

I morse bestämde jag mig för att ta min an min andra utmaning: Slideshare. En kort googling senare befann jag mig på Slideshares domän där jag med ett snabbt klick kunde registrera mig (efter att jag noggrannt kontrollerat att jag inte valde pro- utan gratisversionen). Det var inte många uppgifter som önskades av mig och direkt efter att jag gett dem plingade det till i min gmail-box att jag skulle bekräfta min e-postadress.

Den här gången tänkte jag att jag ska göra det ordentligt varför jag valde att se en kort presentation om vad tjänsten kan erbjuda mig. Som vanligt ingick mycket mer än jag kunnat tänka mig... Efter "rundturen" började jag på med att redigera min profil med bild och grundläggande info. Slutligen valde jag alternativ när jag vill få e-postmeddelanden om det som händer på Slideshare. Jo! Nyhetsbrevet kryssade jag också för. Eller rättare sagt det hade man redan kryssat för, men jag valde att låta det stå kvar.

Nu har jag alltså lärt mig att jag via Slideshare kan dela presentationer både offentligt och privat, jag kan söka spännande presentationer kring ämnen som intresserar mig. Jag kan till och med bli uppsökt själv och engagerad för olika uppdrag - dvs. om jag delar med mig av någon fantastiskt bra presentation ;) Jag insåg också att tjänsten kommer att ge mig mycket mer än bilder: jag kan göra podcasts och slidecasts! Fast mer om det får ni läsa senare...

Linda goes LinkedIn

Eftersom jag idag (dessvärre mycket ovanligt under arbetstid) hade en timme ledigt beslöt jag att ägna min tid åt some, närmare bestämt LinkedIn. Jag har tidigare blivit inbjuden att delta i kursens nätverk men varje gång lyckats scrolla förbi mailet med inbjudan... Sen har jag tänkt, jag tar det SEN. Nu inföll då detta SEN och jag googlade fram tjänsten för att se vad den egentligen går ut på. Med hjälp av LinkedIn kan jag tydligen:

- återknyta kontakten med vänner och gamla bekanta
- skapa och utnyttja viktiga kontakter i arbetssökande
och
- få värdefulla upplysningar av experter inom olika områden

Allt detta låter fenomenalt och jag klickar modigt på Join now. Här någonstans blir jag lat och ser att jag kan ansluta mig med hjälp av mina Facebook uppgifter. Ett mycket fint erbjudande, och framför allt enkelt sådant varför jag väljer att göra det. Väl efter detta snabba klick upplyses jag om vilka uppgifter som kommer att bli synliga för mina nya kontakter och jag grips av feghet... Backar och väljer den gamla hederliga vägen med ännu ett nytt lösenord medan jag ber till Gud att jag ska minnas också det...

Det är alltså enkelt att gå med - ändå lyckas jag komplicera till det. Enkelt är bra, men ibland slår det mig att det kan vara FÖR enkelt. Vi hoppar in i nya tjänster, grupper och sammanhang utan att närmare reflektera över vad vi lämnar ut av oss själva och hur det påverkar resten av våra liv. Jag får fortsätta leta mig fram genom funktionerna och se hur tjänsten passar mig, i vilken mån jag ska utveckla min profil och för vilket syfte. Jag är anställd på projektbasis så kanske det vore skäl att börja odla mina professionella kontakter...

Hur är det då med användningen i och för mitt arbete som administratör av fortbildning? Under kursdagen fick jag av Carina ett tips som jag tidigare inte tänkt på: man kan använda LinkedIn för att söka passande föreläsare. Det måste testas! Sen när det gäller att hålla ihop grupper är tjänsten säkert ypperlig - men så fungerar även grupper via FB och enligt vad jag förstått kan jag också skapa grupper via Google+: men det blir en annan historia!

Första kursdagen

Så var det då dags! Klockan ringde 4.30 på tisdagsmorgonen varefter jag drog ut min motvilliga hund på dagens första (mycket korta) promenad. Alla uppgifter var gjorda, datorn packad och jag redo! Det var en mycket taggad studerande som klev på tåget i Vasa... Efter en tågresa med krånglande nät och ingenting annat ätbart än en halv Tupla var jag inte längre fullt så taggad. Entusiasmen återvände dock snabbt efter välbehövligt kaffe och smörgås vid Arcada, tack för det!

Det är ingen skillnad kring vilket ämne man samlas, första kursdagen är alltid spännande. Man träffar nya människor och möts i ett sammanhang som är obekant för alla. Merparten av vår första dag spenderades med att på ett mycket trevligt sätt lära känna varandra. Tanken var att vi slutligen skulle hamna i en grupp som skulle vara den rätta för oss, och för att komma dit fick vi arbeta oss fram via olika gruppkonstellationer. Metoden måste ha fungerat, för den grupp jag slutligen landade i passade mig perfekt :)

Inom gruppen fick vi med hjälp av "kortspel" resonera oss fram till vilka some-verktyg vi vill bekanta oss med mellan kurstillfällena. I den vevan insåg jag sist och slutligen att jag nog inte är så insatt i detta. Mitt skypande, fb:ande och Moodlande är en droppe i havet mot alla de möjligheter som finns! Inspiration fick jag dock och en iver att lära mig mer om allt som jag kunde använda mig av, både i arbetet och på fritiden.

Dagen avslutades mycket lyxigt med en kort och intensiv tur på stan (tack till min personliga guide Erica!) innan jag satte mig på tåget igen. Taggad inför mitt första reflekterande blogginlägg  tog jag fram datorn för att logga in och skriva - men surprise! Junaverkko delade inte min iver...